Ö-vik t.o.r. i landstingets tjänst

När jag idag skulle vara följeslagare på en patienttransport till Ö-vik blev jag brutalt hånad över min outfit för dagen av både patienterna OCH mina arbetskamrater. De sa att jag utlöste psykoser.
 
Jag förstår inte vad de menade.




Alla piffar inte till sig med eftertanke på morgonen. Tro det eller ej.



I övrigt så är taxiförare helt galna i trafiken.

Redan som barn var jag djup..

Familjen (alltså som i min familj och inte som i en maffiafamilj à la gudfadern) ägnade gårdagen till att rensa bland kartonger i vår sommarstuga. Det var ju trots allt "min lediga dag". Bland mellanstadiets skolpapper hittade jag uppgiften "Vad tänker du på?" och ni ser själva. Jag var ett djupt barn. Mycket djupt.





..inspirerad av min kreativitet från barndomen skapade jag och syrran även den här bilden som kallas
"I brygga på en brygga".
Djupt. Igen.



..jag såg även kor. De såg ut såhär:



Djupt.




Och för dem som undrar: Ja, ibland tillåter jag fortfarande mina tankar vandra iväg fritt till just - Fiskar.


En gråmulen dag.





Jag har kommit fram till att det är väldigt kul att fota.

Jag har även upptäckt att man kan göra om fotona till svart-vitt i DATORN (!). Det ni!

På psyket..

K: "Undra vad man skulle få om man blandade alla de här blodprovsrören med varandra?"
Jag: "En Bloody Mary.. höhö"
E: "Jag fattar inte"
Jag: "Ja, du vet, en sån där med celler-i"



Det är okej att skratta.

Bara lite sommarbilder sådär

   
 

Saker man inte bör säga.

En trött dag på jobbet sitter jag och min störda arbetskamrat och funderar på om vi egentligen är lämpade att prata med patienter överhuvudtaget, då vi båda kommer fram till att vi säger alldeles för många grodor. Efter en tids karriär inom vården och två somrar på psyket, alltså som personal, har jag insett att jag kanske borde börja tänka först och prata sen. Små smakprov på saker jag råkat säga kommer här nedan.

Åsikter och goda tips om min framtida karriär inom vården mottages varmt.

(Samtal med en patient efter att jag hört barnskratt inne på psykavdelningen, men inte sett var det kom ifrån..)
"Gud vilken tur att det var du som hade släktingar här på besök. När jag hörde barnskratt trodde jag att jag hade blivit galen och måste läggas in på psy.. *kall, obehaglig, lång tystnad*"

(Undersökning av pat med svår cancer på onkologen)
"Oj, förlåt, nu har jag jättekalla händer, hoppas du inte fryser ihjäl"

(När det ringer på bakdörren till psykavdelningen och jag öppnar och ser två nedgångna personer som luktar sprit... som senare visar sig vara anhöriga som ville besöka en patient inne på avdelningen.)
"Oj, hej, letar ni efter ingången till TNE (Tillnyktringsenheten)?"


Som grädde på moset frågar en patient idag om han kan få låna en liten skål. "Visst" säger jag käckt och börjar kvickt fylla den med ljummet vatten medan patienten och mina arbetskamrater bara stirrar på mig. "Eller jaha, du kanske inte vill ha vatten i den?!" säger jag när jag inser vad jag håller på med. Patienten bara fortsätter stirra på mig, nu med lite mer rädsla i blicken.


Det går utför.

"De vikarierande skötarna på psykkliniken"

113 gram underhållning

Ja. Jag är så kär i min nya telefon att jag har lagt den på sidentyg och tagit kort. Skrämmande, jag vet.

En helg i bilder..



En gammal haggas klagan på ungdomen

Ja. Nu har man blivit gammal. Men dagens ungdom är helt enkelt bara för jobbiga.

För deras skull, om de läser detta och vill få veta lite enkel vett och etikett, ska jag nu sätta upp några exempel på saker man inte helst ska göra på en bio.

1. Är du snorig och hostig men vill bestämt ändå sitta bland folk? Ta då förslagsvis med dig en näsduk till att snyta dig ordentligt, för att undvika en sådan obehaglig företeelse som att sitta och dra in snor ljudligt under hela filmen. Speciellt inte om denna film är 2,5 timmar lång. Och när du ska hosta - hosta i armvecket eller annan lämplig (egen) kroppsdel och INTE på den okända individen som sitter bredvid dig, dvs undertecknad.

2 Är det jobbigt att en film är 2,5 timmar lång? Ja, det är många andra ..4-åringar som tycker det och kan bli lite uttråkade och få kryp i benen. Men bit ihop, lämna lokalen eller somna (OBS! utan snarkning), sitt inte och beklaga dig högt till dina andra fjortiskompisar i form av "Åh, det här bara måste ju vara sista scenen", "Men guuuuuuuu vad lång den är" eller helt enkelt börja skicka sms flitigt till alla i din adressbok för att få sympati. Absolut inte när din display även lyser upp de 4 närmsta personerna intill dig också.

3. Har du läst boken som filmen är baserad på och vet vad som ska hända? - Säg det FÖR GUDS SKULL inte innan varje scen. Detta gäller även slutscenen.


Ja just ja, i övrigt var "Harry Potter och halvblodsprinsen" mycket bra.


Mer reklam som denna, tack!



Jag måste ge systembolaget en eloge för sina klockrena, roliga reklamfilmer. Den senaste gjorde inte mig besviken heller. Underbar!

Vilket konstigt bloggnamn.

Ja, så kanske ni tänker, med er kritiska blogg-blick. En blogg ska ju ha ett imponerande, intresseväckande och nästan ett jag-får-en-tår-i-ögat-och-funderar-över-livets-mening-och-till-och-med-FINNER-livets-mening-av-att-läsa-detta-namn. Så blev det inte i detta fall. Eller ja, finner någon livets mening av att läsa "Flickan&Fårfiolen", så är jag ju självklart glad för dennes skull. Och kanske rekommenderar personen i fråga att uppsöka en läkare av valfritt slag.

Det är även så att resten av alternativen till bloggnamn som jag hade på lur i min, för tillfället (?), fantasilösa hjärna  antingen var tråkiga ("Kristins blogg". Typ minus 34 på en kul-skala), mer konstiga ("Norrsken på mitt skenben". Vid närmare eftertanke är det mer tråkigt än konstigt), eller perversa (".."Ja, det skulle ni allt bra gärna vilja veta, era snuskon). Så det blev ett impulsnamn helt enkelt. Som vanligt.

Med detta vill jag inte påstå att det tagna namnet INTE är tråkigt, konstigt eller perverst. För visst är det allt av det nyss nämnda, beroende på hur man läser in det. Och beroende på om man någon gång har ätit fårfiol.
RSS 2.0